Full fart framåt

Jag kör på som aldrig förr. Jag vet inte riktigt varför jag gör det. Kanske som en slags flykt. Det kommer kanske komma ett bakslag snart, men just nu så är det skönt. Jag har fått delat ämnesansvar i svenska, har blivit mentor för en kollega i engelska och kommer att vara med i ett projekt där man åker till andra skolor i omkringliggande kommuner och utvärderar deras verksamhet. Det känns inte som att jag bara har jobbat i ett år som lärare, och det känns inte som att andra tycker det heller. 
 
Jag vet inte hur jag ska tänka. Ska jag köra på nu, göra sådant som är kul och som gör mig glad eller ska jag sakta ner och vara mer med D? 

Kommentera här: