Du skriver så fint vennen.
Jeg tror Daniel fortsatt er her på et vis. Husk det jeg nevnte om at energien aldri helt forsvinner. Selv om personen er fysisk borte er hans energi fortsatt her💜 glad i deg.
Förlåt att jag skriver rakt ut men... Fy helsike vad ledsen jag blir när jag läser ditt inlägg ikväll. Jag önskar så att du sluppit allt det här. Att ni sluppit vara ifrån varandra kroppsligt. Men, tänk att D faktiskt finns där med dig. Bredvid dig i sängen. Framför dig vid köksbordet på morgonen vid frukosten. På kvällen i soffan... Jag tror på änglarna o jag är envis i att skriva, hans finns där, hos dig, även om du kanske inte märker det. Inte ännu...
Precis som du skrev i senaste inlägget. Nu är det Sara 2.0 o du formas av händelser i ditt liv o valen du väljer. Det kommer bli bra med tiden. Låt det ta tid...
Kramar 💕
Kära fina Sara! Jag känner precis som dig (och även som mannen i artikeln) att det är värst när man lägger sig. Men samtidigt kan jag ibland tycka att det är lite skönt. Då kan jag i lugn och ro tänka på hur dagen varit och låta tårarna få komma... För trots allt undviker jag ibland att släppa fram tårarna på dagarna när jag är på jobbet, det blir så oerhört jobbigt då. Jag har ett litet tips, som du kan prova om du vill. Jag sover i min mans säng, det känns skönt på något sätt och så slipper jag se den stå tom. Hoppas du kan sova hyfsat i natt. God natt och stor kram ❤️ Carin
Jag är övertygad om att han finns vid din sida nu även om du har svårt att uppfatta det.
<3<3
Styrkekram E
skriven
Kramar ❤ ❤ ❤