I den stora sorgens famn

I den stora sorgens famn
finns små ögonblick av skratt
så som stjärnor tittar fram
ut ur evighetens natt
och i solens första strålar
flyger svalorna mot skyn
för att binda sköra trådar
tvinna trådar
till en tross
mellan oss
så vi når varandra

 
En kollega skickade mig den här låten idag. Så fin och skör. 
 
 
Igår var en fruktansvärt tung dag. Min älskades födelsedag, och han fick inte vara med för att fira den. Jag vill verkligen tro att han är någon annanstans nu. En lycklig plats där han är omgiven av människor som älskar honom. Snälla, låt det vara så. Han förtjänar det bästa livet. Han förtjänar allt. 
 
Min vän K tog hand om mig igår. Vi åt middag, pratade om allt och tittade på filmer på D. Vi skrattade så himla mycket åt att se honom dansa, göra tungvrickare och bara vara glada fina D. Att ha de där små korta filmerna, som vid ögonblicket då de filmades inte verkade särskilt speciella, är så värdefullt. Hans röst. Hans leende. Hans vackra ögon. K gjorde så att dagen avslutades på ett så fint sätt. Jag är så tacksam för att mina vänner finns vid min sida. Jag vill säga det om och om igen, för de gör att jag orkar leva vidare. De ger mig en mening.
 
Idag åkte jag till Midsommarkransen för att träffa M och äta på Svenska sushiköket. Efter att ha svettats ungefär en liter när jag letade parkeringsplats så blev lunchen så himla bra. Precis när jag kom hem igen kom min lillebror hit. Vi grät, tittade på filmer på D och tog en långpromenad i Hagaparken. Min bästa, finaste bror. 
 
 
1 Nina Frogner:

skriven

Så skönt med goda vänner man kan skratta och gråta med! Åh, det måste vara underbart att se på filmerna. Jobbigt och underbart 💖
Ska lägga mig o lyssna låten direkt!
Ta hand om dig! Kramar

Svar: Ta hand om dig! 💜 Kram
Sara

Kommentera här: