Önskeinlägg

Alex önskade ett inlägg om varför jag blev lärare.
 
Det är faktiskt så att jag har velat bli lärare sedan jag var liten. Kommer ni ihåg sådana där Mina vänner-böcker? I sådana skrev jag alltid lärare (eller fröken kanske var ordet jag använde) och konstnär (vilket är högst märkligt eftersom jag inte ser mig som en kreativ människa. Jag har alltid tyckt om att gå i skolan, även under högstadiet. Under min tid i skolan har jag haft många bra lärare, men två av dem stack verkligen ut. Min svensklärare i högstadiet och min lärare i svenska och religion i gymnasiet. De här två lärarna var lärare på ett nytt sätt för mig. De hade väldigt bra ämneskunskap, de var tydliga med vad som förväntades av en som elev och de var personliga och sig själva. Det har inspirerat mig mycket i hur jag själv är som lärare. Jag tycker det är viktigt att alla elever känner sig sedda, att jag är personlig (men inte privat) för att skapa relationer till eleverna, att vara tydlig med vad jag förväntar mig av eleverna och att jag är tydlig med vad gränsen går för vad som är okej och inte. Det är viktigt att vara uppmuntrande och att se alla steg eleverna tar under processen att bli bättre.
 
Åter till hur jag blev lärare. Eftersom jag velat bli lärare så länge så har det liksom hängt med mig genom hela min skolgång. På gymnasiet fick vi hålla egna lektioner med klassen som skulle handla om en författare. Det gick jag igång på och min planering utgick ifrån att jag skulle fånga alla genom olika moment som skulle involvera mina klasskamrater. Efter lektionen kände jag att det här med att vara lärare nog är min grej och sökte in till Lärarhögskolan i slutet av trean.
 
Jag visste att jag ville bli lärare i svenska, men var osäker på vilket mitt andra ämne skulle bli. Efter att ha bott i Dublin i nästan ett år bestämde jag mig för att engelska skulle bli mitt andra ämne. Däremellan hann jag bli behörig i svenska som andraspråk också, men det valde jag att räkna som ett tillägg på min läkarlegitimation.
 
Jag älskar att vara lärare. Visserligen tar det en hel del energi, men det ger så mycket mer. Högstadiet är så kul att jobba på!
 
Avslutar med en så sjukt charmig bild på yours truly. Skojar bara, alltså bilden är ju på mig, men inte så jäkla charmig. Det bjuder jag på.
 
 
1 Sanna:

skriven

Våran lärare i svenska i gymnasiet fick oss att gå fram och prata om ord som inte fanns . Hon Skrev upp massa ord / bokstäver etc myrahgy meeehafa fyrraaaha ( jag hittar bara på nu precis som hon ) iaf. Vi fick välja varsitt ord och prata om det i 2 minuter . Bästa övningen någonsin tack vare att det inte fanns några fel eller rätt haha :) när vi hade jobbat upp oss så började hon filma andra föreläsningar för att visa vad vi borde jobba på . Jag tex sa jämt liksom typ förstår du vad jag menar , samtidigt som jag klickade med pennan .. 2 -3 videos senare så var jag grym på att snacka :) <3 iaf , vissa lärare glömmer man aldrig och du känns genuin och underbar <3

Svar: Vilken bra idé på hur man kan bli bättre på att prata framför gruppen. Det är så himla viktigt att öva på! Kram 💜
Sara

2 Anonym:

skriven

Jag kan tänka mig att du är en väldigt bra och omtyckt lärare! Du skriver otroligt fint och bra på din blogg och ger ett otroligt fint intryck som person! Kram till världens bästa lärarinna! Carin ❤️

Svar: Tack finaste Carin! Din kommentar värmer 💜 Stor kram
Sara

3 Alex i München :

skriven

Så kul att läsa om! Vi har samma behörighet. Fast jag har aldrig arbetat som lärar annat än i svenska som andraspråk i sverige. Älskade det!

Svar: Vad roligt att vi har samma behörighet :) Kanske kommer undervisa i sv2 någon gång i framtiden. Om inte, så är det ett bra komplement till svenskan.
Sara

Kommentera här: