Så, i torsdags var jag hos gynekologen. Innan besöket klarade jag knappt av att prata för att jag hade sådan ångest. Väl där inne så gick det bra. Troligtvis har jag lätta cellförändringar, och det var väl det bästa jag kunde få höra i den situationen. Nu väntar jag på att få svar från det senaste provet.
Hej Sara!
Jag kom av en händelse in på din blogg.
Min sambo dog i feb 2017 av Glioblastom.
Jag känner igen mig i mycket av det du skrivit särskilt om sorgen efter hans bortgång. Jag finner en tröst i att läsa dina ord.
Vänliga hälsningar Eva
Hejsan Sara, har läst hela din blogg nu under bara några dygn och undrar bara hur det gick för dig för det var länge sedan du har skrivit här inne. Hoppas du har det bra. <3 Hälsningar Tina
skriven
Jag har läst din blogg ända sen min man fick diagnosen glioblastom den 14/3 2016. Han dog i tisdags kväll den 9/5.
Det har varit en fruktansvärd tid och de sista fem veckorna var fruktansvärda att se hur tumören tog över.
Tyvärr har vi en dålig erfarenhet av sjukvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Olika läkare hela tiden och bara två besök hos en hjärntumöronkolog, ingen mottagningssköterska, ingenting.
Vi har två pojkar tillsammans 13 och 10 år. Pojkarna och jag har bokat upp hela sommaren med olika resor. Trots att det är tufft så måste vi leva vidare, min man hade inte velat något annat.
Vi planerar för begravningen nu och jag vill uppge någon fond dit man kan skänka pengar. Helst vill jag att pengarna går till en fond som skänker pengar till forskning av just glioblastom. Visst startade ni en fond?
Med vänlig hälsning, Petra