Förståeligt! Allting. Det kommer gå bra. Men det hjälper inte nu. Det är jobbigt att tänka på att det är så långt kvar. Innan det kommer vara "bra". För det kommer ju heller inte bli helt hundra bra. Det är det jobbiga. Skulle jag tro. Du är sund människa, det märks. Det blir bra. Men det tar ett tag.
Ja fy gumman……jag har också sämre dagar även om merparten är bra. Jag fattar det fortfarande inte…..det gör himla ont när jag tänker på året David var sjuk. Det gick så fort ( 9 månader) o sen sitter man här själv. Det är absolut det värsta jag har varit med om….att se den man älskar dö med allt var det innebär. Kram Sara <3
Åååå. .. ❤ Jag kan tänka mig att det går upp och ner, sorgen är lurig så... Vissa dagar känner man sig stark och toppen, nästa som en påse skit och man vill bara gräva ner sig...
Skickar många stora kramar till dig!!!! ❤❤❤
Tycker dina känslor låter helt naturliga. Din hjärna är klok och vet att d är borta och inget alternativ, den pushar dig framåt, mor nya mål. Men känslorna är inte klara för det än. De vill hålla fast vid d lite till. Så klart leder det till krock och frustration.
Så himla sorgligt. Jag har också förlorat en nära mig i cancer och det är så vidrigt. Världens sämsta sjukdom. Kramar till dig!
Hej fina Sara! Jag känner igen så mycket i det du upplever. Känslan av att framtiden försvann. Jag känner mig ibland lurad på livet och blir så ledsen på att min älskade T, som verkligen trivdes med livet, blev så himla sjuk och lurad på sin framtid.. När jag har trötta dagar är allt så mycket värre. Men precis som du har jag trots allt också glädjefyllda och roliga dagar. Det är för väl! Men visst önskar man ibland att man var 10 år framåt i tiden och att livet kändes lite mer stabilt och glatt. Hoppas du har en bättre dag när du läser det här! Jag tänker ofta på dig! Många kramar ❤️
skriven
Emellanåt stormar havet och sorgevågorna rullar in med enorm kraft.. Sedan blir havet åter lugnt ett tag å kanske vattnet rent utav glittrar ett tag.
Jag tror att livet har mer att ge dig! Du verkar vara en jättefin person och du tar dig igenom också det här.
Kärlek brukar ju dyka upp när en minst anar det. En dag kommer det bli så igen.
Jag tror på dig!
Kram